Är chattbotar framtiden?

I förra veckan gjorde jag ett reportage om chattbotar. Det var intressant och är ett mycket mer komplext område än vad som får plats på 4 000 + 2 500 tecken. Men artiklarna säger i alla fall något om utvecklingen och läget.

Ur huvudartikeln: “All uppmärksamhet kring botar just nu är inte för att det är något nytt. Det är för att vem som helst ska kunna göra dem och därför kommer det tusentals, vilket är en stor förändring”, säger Mark Bünger, analytiker på Lux Research i San Francisco och expert på robotutveckling.

Läs artikeln här: Därför pratar alla plötsligt om botar

(Tyvärr blev inte grafiken för jobbet riktigt rätt när den gjordes ut för tidningen, men den är fin!)

– Det här är inlägg 31 av 100 i en modifierad version av bloggutmaningen Blogg 100.

 

Perspektiv

I helgen när vi gick på stan gav jag en kvinna 20 dollar. Hon satt med sitt barn på en av de mer folktäta gågatorna i San Francisco. När jag gav henne sedeln sa hon ”ma’m are you for real?”.

Jag tänkte på vad hon tänkte på när hon satt där, och hur hon har det. Hur hennes barn har det. Jag tittade på vårt barn som skrattade i sin pappas famn framför mig. Och tänkte på en jobbgrej jag var så bekymrad över på morgonen, som med ens bleknade.

Livet alltså. Så smärtsamt och lyckligt på samma gång.

– Det här är inlägg 30 av 100 i en modifierad version av bloggutmaningen Blogg 100.

Kvartalsrapporter galore…

Hur många artiklar om kvartalsrapporter kan man skriva? En fråga som är omöjlig att svara på. Var tredje månad är det i alla fall något jag ägnar mycket tid åt.

I dag var det Facebooks tur, i går Apple och Twitter, i morgon Amazon och nästa vecka Tesla. Förra veckan skrev jag om Google och Microsoft. Sen får det vara bra ett tag, tills allt drar igång igen. Fast då är jag i Sverige på semester och vi får se vem det faller på.

Lite spännande är det ändå. Att följa med i hur det går för bolagen, i upp och nedgångar. Det är nästan som en relation, men på distans.

– Det här är inlägg 29 av 100 i bloggutmaningen Blogg 100.

 

Ingen input bara output

Denna veckan jobbar jag alldeles för mycket själv för min smak. Inget måndagsmöte blev det med redaktionen i måndags (för någon vabbade osv.) och veckan går mest ut på att producera. Det är ju så mitt jobb fungerar, men vissa veckor får jag mer input. Som förra veckan när Aftonbladet-Katarina satt och jobbade med mig en dag.

Men visst, en timmes input har jag fått i alla fall i form av ett intressant samtal med en entreprenör och ett annat med en analytiker. Jag ska inte klaga, absolut inte. Men efter en massa jobb-input i Sverige så är det lite tomt.

Hittills i dag har jag rapporterat om Twitters och Apples kvartalsrapporter samt gjort en telefonintervju. Nu har jag haft en paus för att samla ihop deklarationsuppgifter från lägenhetsförsäljningen vi gjorde i somras. Resten av kvällen (och säkert en bit in på natten) ska ägnas åt att sammanställa grafikmaterial till tidningen och skriva klart en krönika.

Nu ska jag återgå till att producera.

– Det här är inlägg 28 av 100 i bloggutmaningen Blogg 100.

 

Soundcloud Go-testet

Användartester är roliga att göra och den här gången föll lotten på mig, i och med att Soundclouds tjänst för strömmad musik än så länge bara finns i USA. Det finns mycket mer att säga än vad som står i artikeln så klart, men klart är att jag inte tycker det är någon Spotify-dödare. Apple Music har jag testat för lite för att säga något definitivt.

Läs artikeln här.

Skärmklipp 2016-04-25 22.32.58.png

– Det här är inlägg 27 av 100 i bloggutmaningen Blogg 100.

Podcast och jetlag

Vi är tillbaka i San Francisco sedan en vecka. De dryga två veckorna i Sverige kändes korta när vi var där, men som att vi hade varit borta länge när vi kom hem. Jetlagen var svår när vi åkte till Sverige. Inte min egen, för den hann jag inte tänka på. Men Miranda var uppe till 5 på morgonen i fem nätter. Sedan ordnade det tills sig.

Den här veckan har inte heller varit något undantag. De första fyra nätterna sov Miranda mellan typ 19 och 23. Sedan var hon vaken fram till 4 och sov ett par timmar till på morgonkvisten.

Så när jag skrev på Facebook och Twitter att det är en jetlaggad reporter med i Digitalpodden Silicon Valley den här veckan var det en sanning med modifikation. Visst, jag var säkert jetlaggad och då är man trött på kvällarna. Vi spelade in podden 23.45. Men jag hade också sömnbrist från att ha missat en natt på flyget, samt knappt sovit fyra timmar i fyra nätter i rad.

Här är det i alla fall, det senaste poddavsnittet:

Digitalpodden Silicon Valley: ”Vem köper dinosaurien Yahoo?” 

– Det här är inlägg 26 av 100 i bloggutmaningen Blogg 100 (det är väl knappt lönt att jag räknar, men vill ändå det på något sätt. Jag ska komma till 100 någon gång.)

 

I farmors hus

I går hade vi gravsättning för farmor. Det var fint. Stillsamt. Jag tänkte på när hon och jag gick till farfars grav tillsammans, där hon nu ska ligga. Det är en fin och öppen plats, som ligger lite avskild från själva kyrkogården.

Sedan gick vi till hennes hus. Det var som hon fortfarande  var där. Allt stod stilla liksom. Doften av farmor fanns kvar. Det låg ett skynke i soffan där hon hade suttit innan hon flyttade till äldreboendet för ett halvår sedan. Hushållspapper låg fortfarande framme. Och lappar från personalen som kom hem och såg till henne.

Jag kunde återigen se farmor irra omkring i huset i morgonrock. Men också den levnadsglada, starka farmor. Som alltid stod i dörröppningen när man kom. Den farmor som lagade mat och bakade. Propsade på att man skulle ta mer och berättade alla detaljer om den senaste utflykten med pensionärsföreningen.

Vi gick runt i huset och jag tittade på alla minnen från min barndom. På de små trähundarna jag lekte med och trollen på gästtoaletten.

Älskade farmor.

– Det här är inlägg 25 av 100 i bloggutmaningen Blogg 100 (som jag har tveakat lite, men jag kommer inte att ge upp!)